Pub Politique (Måndag den 9/10 – 2017): Annika Elmlund – Allmän politisk debatt i ljuset av partiledarsdebatten

Måndag den 9 oktober var det återigen dags för Pub Politique och idag mötes över 20 diskussionsglada moderater i eftermälet av gårdagens stora och uppmärksammade partiledardebatt i Sveriges television. Våra diskussioner inledes och ledes av Annika Elmlund, vår förenings eminenta ordförande, som inledde med att berätta om sitt möte vår nya partiledare tillsammans med de övriga föreningsordförandena i Stockholm stad för att sedan leda våra diskussioner om gårdagens debattämnen.

Annika berättar att hon känner entusiasm och framtidstro med vår nya partiledare, Ulf Kristersson, som hade sitt elddop i gårdagens partiledardebatt, vilket var hans första stora mediauppträdande i sin nya roll som Moderaternas partiledare.

Annika berättar att Ulf Kristersson sa att han önskade att Moderaterna skulle bli ett parti för de hoppfyllda, och Sverige ett land för de hoppfulla.

När diskussionen om gårdagens debatt och dess ämne inledes så var det flera som undrade kring hur Moderaterna rent konkret skulle lösa frågan om sänkta löner som diskuterades. Blir det inte lönedumpning då frågade sig några? Vi måste göra om ersättningssystemet, öka incitamenten för arbete. Det är alltid bättre att arbeta, om än med en mindre ingångslön än att leva på ersättning. På grund av att vi har en ekonomi och arbetsmarknad som är övereglerad så är det tvärtom många jobb som aldrig kommer till och aldrig utförs. Vi behöver en flexiblare arbetsmarknad och lönesättning. Vi behöver fler yrkeskategorier, t.ex. vårdbiträden och lärarassistenter som kan utföra de uppgifter som idag utförs av kvalificerade tjänstemän men som man inte behöver en lång utbildning för att utföra. På så sätt får vi även fler enklare arbeten i ekonomin. Samtidigt är det viktigt som en deltagare poängterade att förändringar i arbetsmarknaden är väl genomtänkta och väl förbereda och att det alltid ska gå att leva på sin lön.

Ett annat ämne som diskuterades var trygghet och rättsäkerhet. Det fanns en oro bland de som diskuterade över att det svenska rättsväsendet var på reträtt. Lag och ordning måste alltid gälla i hela Sverige och måste återställas resolut av staten då och där den hotas. Dock är detta inte bara en fråga som löses av att man utökar personalstyrkan på polismyndigheten, utökar myndighetens resurser, eller höjer lönerna, även andra delar av det svenska samhället måste delta i denna ansträngning och det fanns en uppfattaning bland vissa att skolan och föräldrar måste ta ett större ansvar över barn och ungdomar som riskerar falla in i kriminalitet och kriminella ungängen. Det behövs fler nivåer inom polisen, på det sätt man har i många länder på kontinenten anförde någon. Över utbilda inte poisen. Du behöver inte vara akademiker för att vara en god polisman anförde någon. Kolla bara hur det var för 50 år sedan. En polisman hade endast några månaders utbildning, idag är den på två till tre år. Samtidigt anförde någon annan att polisen snarare gett uttryck för att de inte har den utbildning de behöver för att addressera de samhällsproblem som de givits av lagstiftaren att lösa. Kanske ska man snarare förlänga polisens utbildning. Det är något som polisfacket utalat sig för. Andra anförde att polisen har en icke fungerande organisation. Sveriges polismyndighet sysselsätter idag ca 28 000 personer, men endast ca 4000 av dessa befinner sig på våra gator och torg. Trots att 6/7 delar av myndighetens personal befinner sig inne på poliskontoren och hanterar administrativa sysslor och utredningar så läggs allt för många utredningar ner. I vissa brottskategorier så är uppklarningsprocenten på mindre än 5 %. Det får alldrig bli en försumbarrisk att begå brott i Sverige. En del tog upp helt andra frågor som berörde länge fram i rättskedjan. Låt oss införa anonyma vittnesmål, skrota straffrabatter och sluta dalta med brottsligheten genom att t.ex. ge straffrabatter till alla oavsett brott som är under 21 år.