Pub Politique (Måndag den 25/9 – 2017): Jonas Grafström – Framtidens svenska arbetsmarknad

Måndag den 25/9 – 2017 var det återigen dags för Pub Politique som tog sig an frågan om framtidens arbetsmarknad och dess utmanningar. Idag hade vi äran att lyssna till Jonas Grafström. Jonas är Filosofie doktor i Nationalekonomi från Luleå tekniska universitet och har specialiserat sig inom den arbetsmarknadens funktion och utveckling.

Jonas berättar att den senaste tidens tekniska utveckling har varit exempellös i historien. Den tekniska utvecklingen har fört med sig mycket bra saker för vårat samhället men också medfört många utmanningar.

På många platser innebär teknikens automatisering av produktionen och andra delar av näringslivet att många jobb försvinner, framförallt i tidigare bruksorter och industrisamhällen på den svenska landsbyggden. Stora personalintensiva företag och arbetsgivare som t.ex. SSAB har dragit ner sin personalstyrka från 5000 till bara 1000.

Rädslan över att förlora sitt jobb eller bara att kanske göra det och därmed sin försörjning skapar rädsla i många samhällen då de individer som många gånger förlorar jobbat till slut har svårt att finna annan sysselsättning.

Jonas Grafsröm påminner dock om att det inte är första gången som den tekniska utveckligen gjort människor arbetslösa. På 1600-talet t.ex. så innebar införandet av Gutenbergs boktryckarkonst i Sverige att produktionen av endast ett exemplar av en större bok gick från att ta 1 år (Då de handskrevs av munkar i kloster) till bara 1 dag (Med Gutenbergs maskin). Något som naturligtvis utfasade enormt många tidigare existerande arbetstillfällen. På 1700-talet och 1800-talet innebar den snabba mekaniseringen av jordbruket och produktion i och med den industriella revolutionen att många tidigare arbetstillfällen inom jordbruket och industrin försvann eller åtminstone blev långt mindre personalintensiva. På 1900-talet innebar bilens introduktion som en normalt inslag hos den svenska medelklassen att arbetstillfällen som tidigare existerade i en hästbaserad transportsektor försvann, som t.ex. ”drotskpojkar”.

Nu står arbetsmarkanden inför ett nästa stora teknikutveckling. Under lång tid har vi haft en arbetsmarknad som i mångt och mycket liknat normalfördelningskurvan, men i och med automatiseringar så har antalet jobb i den stora medellönesektorn börjat minska. Något som har gjort att många i den nya generationens längtan efter ett liv med villa, volvo, vovve, precis som det liv deras föräldrar haft, allt mer utopiskt.

Denna utvecklingen har inte på något sätt stannat av utan Johan Grafström menar att transportsektorn är nästa del av näringslivet där jobb inom de kommande årtiondena kommer automatiseras bort, och det gäller alltifrån piloter, såväl militära som civila till sopåkare och städare.

Svaret på denna utmanning är enligt Jonas Grafström inte tydlig. Men denna utveckling tillsammans med utvecklingen att vi kommer leva allt längre gör att det är svårt att dra någon annan slutsats än att vi måste arbeta längre upp i åren än vad vi gör idag. Vi har dock goda anledningar att inte vara för oroliga enligt Jonas Grafström. Vi har som tidigare nämnt genomgått flera stora teknikskiften, vid flera tillfällen i våran historia och i samtliga fall så har vi gått ur dem med ett större välstånd och med en stor uppsjö av nya arbetstillfällen. Utbildning för att motverka friktionsarbetslöshet och arbete längre upp i åren kan vara en lösning. Ingen har dock sagt att det ska bli enkelt att ställa om till den nya värld vi alla är påväg in i med eller mot vår vilja.